Maca; Min räddning?

maca

Det är inte ofta jag verkligen rekommenderar något för att jag innerligt känner att fler människor borde veta om det. Men Maca känns som en sån sak som fler borde veta om. Så därför blir det ett inlägg om det.

I kölvattnet av borrelian misstänker jag att mina hormoner har fått stryk. I alla fall måste mina hormoner vara helt ur balans. Detta är mest baserat på mina åtskilliga symtom, men även på ett hormonprov som jag skickade in 2013. Hormonprovet visade att mitt östrogen och mitt progesteron var i botten. Då började jag med naturlig progesteronkräm, då det (enligt mina efterforskningar) återställer hormonbalansen genom att både öka en för låg nivå progesteron, men också återställa östrogenet.

Jag tog aldrig något uppföljningsprov. När min mens hoppade över en månad ansåg jag att jag hade fått tillräckligt med progesteron och att nivåerna var nu så pass höga att kroppen trodde att jag var gravid, vilket ledde till att jag slutade med progesteronet. Detta var som sagt ca 4 år sedan.

Continue reading ”Maca; Min räddning?”

Annonser

Igår drog Lee och jag till skogs för att se om det fortfarande fanns någon svamp kvar. Lovis hängde också med, men hon verkade främst söka efter pinnar och bark.

Det fanns några enstaka svampar här och där, men de flesta tillhörde inte kantarellsorterna.

Träden har dessutom nästan tappat alla sina löv, som arbetade hårt för att dölja potentiella svampkolonier.

Lovis käkade bark…

… och bark.

Mina nya FiveFingers för kallare och blötare klimat fick åka med ut för första gången.

Ibland såg man dessa skyltar medan det hördes knall från avlossade skott i närheten. Med andra ord; vi befann oss i närheten av Skövdes militäranläggning.

Efter mindre framgångsrik svampplockning Lövsjötorpsskogen, styrde vi (på Lees inrådan) mot ett område vid namn Hallan på Billingen där vi ute i tämligen obevandrad skog hittade ca 2 liter kantareller. I 2.5 timmar vandrade vi runt med krökta ryggar och ögonen spända i jorden så att man nästan blev yr, medan Lovis sprang runt oss i varv i extas över att få vara ute i skogen.

Väl hemma igen blev det att laga en krämig kantarellsoppa vilket avnjöts framför ett avsnitt av ”Cityakuten”.

”So many books, so little time.”

Sista helgen i september reste Josephin från Skara och Madeleine från Glumslöv för att mötas på Göteborgs Centralstation. Det var nämligen dags för Bokmässan 2014. Göteborgstrafiken var lika förvirrande som vanligt och efter ett ”extra varv” kom Josephin fram till centralstationens parkering för att hämta sin svägerska. De hade senast träffats vid dans runt midsommarstång i kylig svensk sommartid. Madde kom som en budbärare från Skåne med flera ”Ge henne en kram från mig”-häslningar, vilket resulterade i att Josephin fick ca 5 kramar på raken nere på centralstationens bottenplan utanför dåligt rengjorda allmänna toaletter. 

Därefter var det att bege sig ut i Göteborgs lördagstrafik. Mindre roligt, tyckte Josephin, men det var bara att bita ihop. De anlände hyfsat smidigt vid en parkeringsplats inte så långt ifrån mässhallen. Då biljetterna var förbeställda och redan betalda kunde tjejerna lugnt gå förbi hela kön och direkt in i mässhallen.

Tjejernas gemensamma torgskräck sattes på prov när de började sin vandring längs med stånden. Människor med kassar, människor som stod stilla i ”korsningar” och diskuterade vart de skulle, föräldrar med barnvagnar… Josephin och Madde var inte direkt ensamma på denna mässa. Bilden ovan är tagen över en ”mindre populär” del av mässan och är därmed inte direkt representativ för mängden människor denna helg.

Josephin har aldrig varit på en bokmässa. Trots att hon älskar böcker och älskar att läsa, var hon tveksam till om det skulle finnas något för henne på en ”svensk” bokmässa, då hon oftast slukar böcker av internationell härkomst. Men till hennes glädje fanns det lite ansikten hon kände igen; för det mesta bloggare som har skrivit böcker. T.ex. Sandra Beijer, ägare av bloggen Nio till Fem.

Josephin hade redan sedan tidigare tänkt köpa Sandras bok, men inte kommit till skott. Det visade sig vara ett perfekt tillfälle att göra slag i saken och inhandla boken då man samtidigt kunde få en signatur av författaren. Madde gjorde detsamma.

Även bloggerskan Elsa Billgren (även känd från tv-programmet ”Äntligen hemma”) var på bokmässan och blev intervjuad. Hon skulle egentligen intervjuas tämligen sent på söndagen, men precis när tjejerna kämpade sig genom folkmassorna utanför Bonniers Förlag hade det blivit en ändring i schemat och Elsa Billgren dök upp ca 1 minut senare. Timingen var förträfflig. Elsas bok var den enda som Josephin hade med sig i väskan; den hon skulle utmana sin social fobi med och se om hon vågade be om en signatur. Efter att ha ”tränat” på Sandra Beijer, var det ju bara att räcka fram boken och få en liten signatur.

Tjejerna var rätt så nöjda (särskilt mentalt) med allt sorl och trängsel hyfsat tidigt på lördagen och bestämde sig för att ”ta resten på söndagen”. De lämnade mässhallarna och begav sig ut på Göteborgs gator, sökandes efter något att äta. Efter ett tips om bra kaffeställen i Göteborg genom en kompis kompis på Facebook, hamnade de in i en liten gränd där det mellan husen fanns små gemytliga caféer. Där blev det en utsökt god sallad med hem- och stenbakat bröd och även en bit Raw-chokladkaka till efterrätt.

Resan till hotellet var spännande. GPS:en var lika förvirrad som dess användare och det tog tre varv förbi hotellet innan bilen kunde parkeras och tjejerna kunde checkas in. 

I brist på närliggande restauranger bestämde sig tjejerna, något motvilligt, för att äta på hotellet. Fördomsfullt hade de fått för sig att hotellmat inte är så bra, vilket visade sig vara helt fel. Till förrätt beställdes grillad getost med honung, pinjenötter och ruccola. Fruktansvärt gott!

Madde var väldigt nöjd med maten.

Huvudrätten var kyckling med potatisgratäng. Helt exemplariskt. 

Maten fick toppbetyg. Mätta och belåtna somnade tjejerna nedkrypna i varsin hotellsäng framför filmen ”Jurassic Park”.

Söndagen inleddes med frukostbuffé på hotellet där även de paleo-ätande besökarna kunde äta sig mätta på äggröra och bacon, bl.a.

Efter lite strul att få igång en parkeringsapplikation på mobilen, fick tjejerna bilen parkerad och begav sig in i havet av besökare på Bokmässans andra dag (tredje dagen för folk inom branschen). Madde följer ”Underbara Clara”:s blogg och hon fick därför en signatur i en av Claras barnböcker. Lite efter lunch lyssnade Josephin och Madde på ett seminarium som leddes av Clara och hennes medförfattare om att låta barnen få pyssla och få göra saker på egen hand.

Tillbaka i folkvimlet ställde de sig för att lyssna på Annika Lantz. Komikern har skrivit en fiktion och enbart genom intervjun om denna bok var tjejerna tvungna att köpa den.

Det blev såklart att be om en signatur även här.

Tidig eftermiddag och tjejerna var belåtna med årets bokmässa. Lite småhungriga lämnade de mässan för att söka upp ännu ett matställe enligt Facebook-rekommendation. Först blev det dock en runda in om Nordstan då Madde hade missat denna affärsansamling.

Sedan hamnade de på ett ekologiskt och miljömedvetet café, där sittdynorna var sydda ut av begagnade jeans och gamla dörrar skapade bord. Det beställdes varm pumpasoppa som förtärdes från en glasburk som höll värmen alldeles för väl.

Inte nog med att helgen var väldigt lyckad bokmässigt (det inhandlades väldigt mycket mer böcker än vad som hade förutspåtts) och att den gav tjejerna en chans att prata om allt som hade hänt sedan de senast träffades, var det även en helg av exemplarisk kulinarisk konst där varje måltid var en upplevelse. En överraskande bonus på en fantastisk helg.

Det var med huvudet trött av människor och sorl, men magen mätt och väskan tung av böcker, som tjejerna skildes åt vid centralstationen.

grillkväll i Hentorp

Förra fredagen var det väldigt varmt i mellansverige. Termometern vibrerade mellan 26-27 grader och fuktigheten var hög. Vilket gjorde det nästan *för* varmt (om det är möjligt i Sverige). Vi hade i alla fall bestämt oss för att grilla. Engångsgrillar inhandlades, vi drog ut en bänk på gräsmattan utanför Majas och Emelies lägenheter och ett flertal hundar bands fast i bänken. Sedan var det bara att grilla.

Maja och Jennie såg lite likadana ut. Svara linnen med likvärdiga solglasögon. Och så blont hår.

Lee satt och gassade i solen.

Maja var hundvakt åt hennes kompis Emmas hundar; Hobbe och Speed. På grund av storleken på Majas lägenhet (och storlek på hundar) så delades vårdnaden om hundarna; Hobbe fick bo hos Emelie och Speed stannade hos Maja.

Jag testade på min första engångsgrill med paleo-mat.

Tjejernas mat.

Hobbe och Jennie.

Hobbe är typ 1 år gammal, men kommer nog alltid att se ut som en valp.

Ett sånt där kort där ingen tittar in i kameran. Men det visar att Jocke (Lees fästman) och Jonna (veterinär som hjälper till på jobbet när jag inte är där) också var där.

Jocke och Luna luktar på varandra.

Jonnas hund Karma var också med.

Hobbe och Karma busade, vilket visas fint i denna actionbild tagen av Jocke.

Nedan är en kort film. Av någon anledning hamnade Lee i mycket av filmen; hon var kanske den som var mest medgörlig vid den dagens filmande…

Tradition är en ursäkt att göra saker utan att tänka efter

I år blev det en annorlunda påsk. För att undvika att lägga till ytterligare stress till min vardag bestämde jag mig för att inte åka söderut för det traditionella påskfirandet som brukar innebära sedevanlig påskmat, tysk äggrullning och (konstigt nog) fint väder.

Istället bestämde sig bror Eric med familj att komma upp till mig istället. Så det blev inte så mycket påsk, men jag saknade inte den det minsta. Ibland känns det som den största delen av påsk är att kränga godis. Eftersom jag inte äter godis blir det istället en plågosam helg där jag försöker hålla mina beroendedemoner i schack.

Eric, Olivia och Madde kom fram på torsdag eftermiddag. Olivia var exalterade över katterna, katterna vinklade bak öronen för att skydda hörseln från de höga glädjetjuten och en katt höll så framme fast på avstånd, den andra gömde sig. Som det brukar vara vid besök med andra ord.

Vi satte oss först för att göra inköpslista för dessa dagar. Jag vet redan sedan kusin Annas åtskilliga besök att mitt kylskåp är för litet för antingen en med stor aptit eller fler än två personer, och det var inte annorlunda denna gång. Vi handlade istället i omgångar. Det blev wok, grillat, sötpotatisgratäng, chokladkaka, chokladtryffel (då lider man inte speciellt mycket av att man kan äta obegränsad mängd av smör, grädde och mörk choklad) och te. Massor, massor med te. En kväll satt vi i oss så mycket te att både Eric och Madde sprang och kissade hela natten (jag själv sov väldigt gott med medicinsk hjälp, men hade en väldigt ömmande blåsa på morgonen).

Och det blev att utforska lekplatser, eftersom ett 19-månaders barn blir efter ett tag lite uttråkat på 59 kvadratmeter. Det var positivt att det fanns så bra, många och fina lekplatser i Skara. T.o.m. Eric verkade tycka det var rätt så spännande med lekplatserna. Bra att de blev godkända av både barn och vuxna.

Tur att han inte ser ut såhär när han lagar min dator. Då hade jag blivit rädd…

Madde klättrade också lite.

Lämnar man småbarnsföräldrarna för sig själva…

Lika som bär dom där. På fler sätt än ett.

En natt bestämde sig osmidiga Skorpan för att försöka hoppa runt de fördragna gardinerna i TV-rummet där mina gäster sov, snubblade (såklart), välte ner en kruka, blev skiträdd, hängde sig i gardinen och fick gardinen att lossna från sin hållare (gipsväggar, ingen höjdare). Så Eric fick inte bara laga min appleTV denna helg utan även borra i mina väggar kl halv nio morgonen efter gardinstångsincidenten. Man får väl se det positivt; nu sitter i alla fall gardinstången riktigt ordentligt.

Någon påskmat blev det inte tal om (inte mig emot…). Istället kom far, Manuela och Patrik och på besök på påskdagen. De kom på förmiddagen, vi drack lite te först (för det gör vi alltid när någon anländer, jag tror att vi börjar bli brittiska) och sedan styrde vi bilen mot Skövde och en thai-restaurang.

Man kan alltid lita på att thailändarna har öppet på en storhelg.

Patrik tränade på att äta med pinnar. Det gick faktiskt över förväntan.

Olivia var väldigt duktig att ha med på restaurang. Hon imponerade far (och vi andra också, men far var den som uttryckte detta mest) med hur snäll och lugn hon var. För det glutenfria barnet blev det mest majs (trots en beställd barnrätt med stekt ris, ägg och kyckling), vilket resulterade i en ont-i-magen-natt.

Det blev te för mig avslutningsvis.

Patrik avslutade med friterad banan och glass.

När det var dags för efterätter var Eric och Olivia redan på utsidan av restaurangen och Eric fick Olivia att visa upp allt han lär henne.

Som att sticka ut tunga på kommando. Undra vilka konster han skulle lära en hund om han hade haft en…

Det var ett underbart väder på påskdagen. Termometern låg runt 20-21 grader och det var helt vindstilla. Så vi drog oss till parken på högskoleområdet. Till min förtjusning fanns där körsbärsträd som blommade vackert rosa.

De flesta träd har börjat få sina vårknoppar.

Våren innebär olika grader av avklädnad. Eric körde T-shirt, Madde mittemellan och Patrik keps och dunjacka.

Olivia rockade svarta solbrillor.

Det är så väldigt fint att se hur Eric och Madde uppfostrar Olivia. De är så duktiga föräldrar, och ännu duktigare för att det är deras första barn. Det är en lugn, förstående och tålmodig röst hela tiden och Madde har läst så fruktansvärt mycket om barnuppfostran att om jag någonsin skaffar barn själv kommer jag att fråga Madde om tips och råd. 

Blommor plockades av små fingrar och placerades på en pinne.

Picnicfilten togs ur bilen och sedan var det bara att mysa i vårsolen. Förutom de enstaka ljuden från förbifarande motorcyklister, var det väldigt lugnt och tyst i denna ”park”. 

Busloppan.

Far satt och kittlade sovande folk under fötterna med kvistar.

Far, Manuela och Patrik åkte hem framåt kvällen medan Eric, Madde och Olivia stannade en natt till. Till kvällsmat blev det Death by Chocolate och tryffel, för vi var egentligen inte direkt hungriga för att äta mat efter thairestaurangen, men man ville ju ändå ha något. Och så te. Massor av te.

Måndag morgon, annandag påsk, kände jag mig väldigt nere och vemodig. Jag trodde att det var för att det till sist hade blivit för mycket för mig. Jag ville bara dra mig undan och inte prata med någon mer. Det var inte förrän jag hade vinkat av den lilla familjen och gått upp till min tomma lägenhet (där en hoppfull Kalas försiktigt kikade ut i hallen) som jag insåg att jag var ledsen för att bli lämnad ensam igen. Det är svårt det där. För det är skönt när allt går tillbaka till vanliga rutiner (enligt psykiatrisköterskan har jag lite OCD/tvångstankar, så rutiner gillar jag ju), men samtidigt är det också mysigt med sällskap.

Det var i alla fall en annorlunda helg; en helg som jag var så tacksam för, för att så många kom och hälsade på mig, för att underlätta för mig, så att jag slapp resa. Det är jättefint tycker jag. 

Och så en film…

death by chocolate

I torsdags anlände kusin Anna i Skara. Hon hade med sig ett balkongbord som jag hade bett henne att inhandla på IKEA, en massa te-sorter och sitt glada pratiga humör. 

För 20 minuter sedan vinkade jag av henne på parkeringen utanför Skaras Fornby och hon vände bilen mot Skåne igen.

Det har varit 3 dagar av storätande, film, tv-serier och prat. Just nu är jag så mätt att jag knappt orkar skriva detta (och så har det varit ungefär konstant de här dagarna medan jag har försökt hålla jämna steg med Annas aptit). För att sammanfatta Annas besök har jag därför inte en bild på Anna utan på hennes frukost imorse. Det var smulpaj (glutenfri mandelsmulpaj med äpplen och jordgubbar) med grekisk yoghurt och ovanpå det bitar av en väldigt mäktig chokladkaka vid namn ”Death by Chocolate”. Jag kontrade med att bara dricka te till frukost då jag fortfarande var mätt från gårdagens buffé av thaimat, vattenmelon, äpplen och chokladkaka.

Men den frukosten sammanfattar rätt så bra Annas besök här. Nu ska jag bara hantera att hon har åkt hem igen. Kommer bli tyst.

Och jag får nog inleda nästa vecka med ett antal springturer för att bli av med all denna mat.