2017 på 4½ minuter

Nu när man sitter här och väntar på att bebis ska göra entré så får man ”underhålla” sig själv med att avsluta lite projekt.

Som en årsfilm för 2017.

Årsfilm 2017

Annonser

Julmys i december

I början av december var jag och tjejerna (d.v.s. Lee, Emelie och Maja) bjudna till vår då nyaste anställd – Caroline – på lite julmys. GPS:en i min bil fick mig att köra in på någons gård i sökan efter Carolines hus ute på landet, men till sist hittade vi rätt. 

Eftersom det var efter jobbet var vi hungriga och hade tagit med oss pizzor. Det var nästan lite synd, för man blev så mätt av pizzorna att man knappt orkade äta alla de små rätterna som Caroline hade grejat med. Miniatyrkorvar och gräddglasshamburgare (gräddglass i mitten och pepparkakor ovan och under) för att nämna några exempel.

Caroline har även ett reptilintresse och då hon hade ett väldigt rymligt hus hade reptilerna fått ett eget rum som vi besökte lite försynt. Det blev en mycket mysig kväll framför tänd brasa och med god mat medan hundarna dödade hundleksaker som kastades ut över golvet.

”I Gudhem og Forentorpa ängar naturreservat, findes en hel samling stenstrenge og fægader”

En onsdag i maj, ja det råkade vara min fars födelsedag (21/5), var jag och vandrade (igen). Då detta var någon timme efter ett avstämningsmöte med försäkringskassan, min arbetsgivare och min läkare för att bedöma min vidare sjukskrivning, behövde jag komma ut lite i luften och vandra.

Sedan dess har jag inte orkat vandra något mer. Och knappt orkat uppdatera bloggen. Så därför hamnade dokumentationen på efterkälken. 

Det finns ett naturreservat bredvid en 90-väg mellan Skara och Falköping, som jag kör förbi varje gång jag reser mellan Skara och Skåne. Har man tittat in mot grönområdet när man kört förbi (vilket jag har gjort flera gånger), ser man kullar, hagar och ibland kor. Dit tänkte jag åka då den där onsdagen för några veckor sedan.

Här satt det människor och fikade och ju längre jag kom längs med leden, desto fler små skyltar med information om ängarna hittade jag. Det blev den mest informativa vandringsleden jag har varit på hitintills.

Mina fingerskor hängde med som vanligt. Problemet med dessa (typ det enda problemet, för jag älskar mina skor) är att stenar och blommor fastnar ibland mellan tårna.

Nu börjar maskroserna förvandlas…

Och helt plötsligt var man inne och travade på någons egendom. Den var öppen för allmänheten, men det kändes ändå konstigt att råka möta någons blick när man gick förbi deras trädgård mitt inne i detta gröna.

En gammal kvarn.

Efter en dryg timme hade jag gått mitt varv och var tillbaka vid bilen. Det kändes lite kort och jag hade fortfarande rastlösheten i benen. Så på väg hem svängde jag av mot en liten skylt där det stod ”Hångers Udde” och hamnade vid en del av den stora Hornborgasjön. När jag höll på att packa ur bilen hörde jag ett högljutt förtvivlat jamande och såg en liten katt sitta på grusvägen och jama till mig. När jag började prata med henne kom hon överlyckligt fram till mig och började kela. Jag blev lite fundersam om hon kanske var hemlös, trots att hon var så kelig. Dock så var hon nyrakad på magen och hade fin tatuering i örat, så kastrerad var hon nyligen.  

Hon verkade inte undernärd, utan snarare svältande efter kärlek. Så jag hoppas att hon visste var hon hörde hemma.

Så då var det bara att trava runt den där udden. Det blev genom hagar, bland kor och även en räv, och flera tranor. 

Korna stod och stirrade så där utmanande som de brukar göra.

Och sedan var det slut på den dagens vandringar.

grillkväll i Hentorp

Förra fredagen var det väldigt varmt i mellansverige. Termometern vibrerade mellan 26-27 grader och fuktigheten var hög. Vilket gjorde det nästan *för* varmt (om det är möjligt i Sverige). Vi hade i alla fall bestämt oss för att grilla. Engångsgrillar inhandlades, vi drog ut en bänk på gräsmattan utanför Majas och Emelies lägenheter och ett flertal hundar bands fast i bänken. Sedan var det bara att grilla.

Maja och Jennie såg lite likadana ut. Svara linnen med likvärdiga solglasögon. Och så blont hår.

Lee satt och gassade i solen.

Maja var hundvakt åt hennes kompis Emmas hundar; Hobbe och Speed. På grund av storleken på Majas lägenhet (och storlek på hundar) så delades vårdnaden om hundarna; Hobbe fick bo hos Emelie och Speed stannade hos Maja.

Jag testade på min första engångsgrill med paleo-mat.

Tjejernas mat.

Hobbe och Jennie.

Hobbe är typ 1 år gammal, men kommer nog alltid att se ut som en valp.

Ett sånt där kort där ingen tittar in i kameran. Men det visar att Jocke (Lees fästman) och Jonna (veterinär som hjälper till på jobbet när jag inte är där) också var där.

Jocke och Luna luktar på varandra.

Jonnas hund Karma var också med.

Hobbe och Karma busade, vilket visas fint i denna actionbild tagen av Jocke.

Nedan är en kort film. Av någon anledning hamnade Lee i mycket av filmen; hon var kanske den som var mest medgörlig vid den dagens filmande…

kick off 2013

I mitten på september hade vi lite kick off för kliniken. Det blev ostbricka i Majas nya lägenhet. 

Lee var där…

…och en massa hundar. Som vanligt.

Vi välkomnade två nya medarbetare. Veterinär Jennie och djursjukvårdare Sandra.

Då jag inte tycker om dessertost (och för den delen undviker mjölkprodukter) så fick jag specialmat. Hade gjort hemmagjord coleslaw och tjejerna hade köpt kyckling.

Detta var en ”osttallrik”.

Såhär kan de se ut när Agoston ska förklara något och vi inte riktigt tror på vad han säger. Vilket är ett vida ofta förekommande fenomen.

Här kan vi se bevis på vem som brukar ge Lovis mat vid bordet. Lovis har full koll på Agostons kex.

Efter att ha haft Lovis dreglandes på Agostons ben under största delen av måltiden lade Agoston frustrerat en servett över låret för att skydda byxorna mot väta.

Finaste Maja.

Lovis hos matte (som undvek att vara med på bild denna kväll).

Sandra, vår nyaste djursjukvårdare. Jag är lycklig (särskilt ur fotograf-synpunkt) då hon är något av en teatermänniska och är inte rädd för kameran.

En väldigt rolig fest. Saknade bara Erika som var på bröllop. Hennes hundar var dock med istället för henne.

animal clinic, chinese town and indian city

On Monday, I met up with Cheryl for lunch. 

Cheryl treated me to a tasty lunch and we talked about all the ups and downs of being a veterinarian.

Then I talked Cheryl into taking me to the clinic where she works. I was itching to see a Singaporian animal clinic.

Cheryl is the boss of the clinic, so she’s there most hours of the week.

Dentistry is done here. A bit different from our clinic.

Surgery room. I loved the green stool with dots to the left.

The examination room. I was grateful for the examination tables that we can lower and raise at our clinic.

Good sign.

They had their own crematorium. Afterwards, people put the ashes in this place outside of the clinic. The place was decorated with photographs and letters.

Cheryl was then to see after a friend’s animals. In the rich area of Singapore. This was a really really old Golden Retriever (if I remember correctly, he was 18 years old. Correct me if I’m wrong, Cheryl).

A huge pool in the backyard. Why not.

Having the rest of the afternoon to myself, while Cheryl had to get back to work, I decided to take the train to ChinaTown.

Fixing shoes.

After that I moved on to Little India. 

It was interesting how the quality of the buildings were so much worse in Little India compared to the rest of Singapore.

I was supposed to fly out on Tuesday, the day after this. But not until in the evening. So my last day in Singapore will be coming up in the next post.

Am I turning into rabbit, or is it just me?

Inte nog med att jag nästan precis har kommit över mitt kroniska trötthetssyndrom, nu bestämmer sig min kropp för att inleda hösten med kraftigt svullna/reaktiva lymfkörtlar. På bara två dagar har lymfkörtlarna på högra sidan av min nacke svullnat upp. Nu spänner det i huden för att det inte finns mer utrymme att svullna på, till den grad att det gör ont att prata och ont att vända på huvudet. 

Det underliga är att jag inte har ont inuti halsen och det syns inget inuti själva halsen. Kan inte riktigt förstå mig på vad som har hänt. Min läkare blev lite orolig att jag hade fått harpest (vilket är en zoonos – smittbart till människor) då jag avlivade en kanin med misstänkt kaninpest (inte samma som harpest dock) för exakt en vecka sedan. Man kan såklart inte var helt säker på att den kaninen bara hade kaninpest. Den kanske hade haft stenotur och fått harpest samtidigt. 

Men men. Läkaren ringde infektionscentralen som blev eld och lågor (arbetsskada?) över ett misstänkt fall av tularemi och antikroppar togs. Omprov ska tas om 2-3 veckor. 

Till saken hör att det är kaos på jobbet just nu då de lägger nytt golv. Kanske har det kommit fram någon smitta efter att de har rotat i mycket där, då flera på jobbet har lite konstiga hals-besvär. Vem vet vad som kan överleva i golven på en 30+ djurklinik?

Men… Nu när vi går in i hösten är det dags för en ”Vad gjorde du i sommar?”-film.